Om Thomas Pikettys bok Kapitalet och ideologin

Vid några tillfällen har jag här kommenterat när jag har läst någon intressant bok. Nu är jag där igen – och denna gång en verkligt spännande och lärorik ”tegelsten” (tyvärr), nämligen stjärnekonomen Thomas Pikettys bok Kapitalismen och ideologin. Den är tjock och fylld med kunskaper och idéer. Så det tog mig lång tid att komma igenom den och att ta till mig innehållet. Men det var värt det.

Målet med hela boken är att skriva ojämlikhetens historia och att försöka ge förslag på hur man kan förändra världen. Piketty redogör för ojämlikheten i samhällen runt om i världen (Europa, USA, Kina, Indien och Brasilien) och under århundraden från medeltiden fram till idag. Efter 1980 ökade ojämlikheten i världen igen efter att under en period varit lägre. De 10 % som tjänade mest ökade sin andel av nationalinkomsten från 26-34 % 1980 till 34-56 % 2018. Samtidigt minskade de 50 % som tjänade minst sin andel av nationalinkomsten från 20-25 % 1980 till 15-20 % 2018. Den största ojämlikheten är i Indien och USA, medan Europa är lite mer jämlikt. I ett jämlikt samhälle hade de 10% fått 10% av nationalinkomsten och de 50% hade fått 50 %. Han menar att ojämlikheten alltid har en ideologisk–politisk bakgrund.

Bland de nya kunskaper som den redogörelsen har gett mig vill jag nämna ett par:

Kolonialismen.
Många kolonier hävde slaveriet under 1800-talet. Konstigt nog tyckte ”alla” att det var rimligt att slavägarna kompenserades för förlusten av slaven – deras egendom. Ingen(?) tyckte att slavarna skulle kompenseras för att man förstört deras liv. Haiti som var fransk koloni blev självständigt 1804 och antog en lag 1848 med avskaffande av slaveriet. Haiti tvingades betala kompensation till franska staten – en statsskuld som Haiti blev av med först på 1950-talet!!  Haiti är fortfarande ett av världens fattigaste länder. En annan koloni – Brittiska Indien. Vi har ju förvånats över att indierna inte lyckats bli av med sitt orättfärdiga kastsystem. Piketty menar att när Storbritannien grundade sin koloni behövde dom en effektiv förvaltning av detta stora land. Man utgick då ifrån den gamla förvaltning som fanns och byggde vidare på den. På så vis förstärkte man kastsystemet som blev kvar mycket längre än motsvarande orättvisa system på andra håll. Nu är det avskaffat men troligen inte helt i praktiken. Konsekvenserna av kolonialismen påverkar alltså även dagens samhällen.

Socialdemokratin och Sverige.
Före 1911 var Sverige ett av de mest ojämlika länderna med ett valsystem där röster räknades efter inkomst och förmögenhet. Först 1921 fick Sverige allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Under perioden 1930-1980 utvecklades detta under socialdemokratiskt inflytande. I början av 1980-talet var Sverige ett av de mest jämlika länderna. Sedan lyckades inte Socialdemokraterna i Sverige hantera den ”konservativa (nyliberala) revolutionen” utan Sverige blev åter ett av de mest ojämlika länderna. Detta har bara ökat. Socialdemokraterna har själva avskaffat arvsskatten, avreglerat finansmarknaden, accepterat avskaffandet av förmögenhetsskatten och minskad progressivitet i skatteskalorna, avstått från att index uppräkna transfereringar som a-kassa, sjukförsäkring m.m.  Idag har Socialdemokraterna rejält minskat stöd i väljaropinionen. Många av oss har trott att arbetarna har fått det ekonomiskt bättre och därför börjat rösta borgerligt. Det är inte Pikettys tolkning. Med hjälp av forskare i en mängd länder har han gått igenom eftervalsundersökningar under en lång period under 1900-talet och det begynnande 2000-talet.

Vad hände då enligt Piketty?
Under perioden 1950-1980 var socialdemokratiska partier och motsvarande vänsterpartier i Europa och demokraterna i USA arbetarpartier.  Deras väljare var dom med låg utbildning, och låg inkomst. I slutet av 1970-talet och sedan 1980 – 2010 utvecklades vänsterpartierna framför allt till de välutbildades partier – men inte de mest välbärgades. Det skedde en total förändring av väljarstrukturen på samma sätt i Europa och i USA. Det blev 2010-2020 en uppdelning av väljarkåren i den mest högutbildade och den mest välbärgade – den intellektuella och kulturella eliten och den kommersiella och finansiella eliten. De väljare som inte tillhörde någon av grupperna blev bortglömda och deras valdeltagande sjönk. En del menar att dessa grupper lämnade Socialdemokraterna. Andra menar att Socialdemokraterna lämnade dessa väljare. Piketty betonar att Socialdemokraterna misslyckades med att lösa de jämlikhetsproblem som fanns – både ekonomiska och utbildningsmässiga, och själva bidrog till den negativa utvecklingen.

Hur kan man stoppa den här utvecklingen och bygga upp jämlika samhällen?
I denna globaliserade värld går det inte för ett enskilt land att genomföra jämlikhetsreformer utan det måste ske i samverkan med andra. Piketty vill att man börjar i liten skala – ev. inom EU. Man får experimentera, pröva och förbättra. Sen kanske fler länder vill vara med.

Vad ska man då göra?
Löntagarna bör delta i företagens styrelser – så som sker i de nordiska länderna och i Tyskland ev också i en del fall bli delägare. De som äger de enorma rikedomarna i världen måste betala tillbaka till samhällena. Därför bör man införa progressiv förmögenhetsskatt / egendomsskatt och arvsskatt, tillsammans 5 % av nationalinkomsten. Man bör övergå till ett temporärt ägande. Han föreslår att de här pengarna används till att dela ut ett kapital till alla ungdomar i en viss ålder, t.ex. 25 år som dom kan använda t.ex. till en bostad eller att starta ett företag. Man bör införa en basinkomst och progressiv inkomstskatt, som används till att betala offentliga utgifter, sjukvård, utbildning m.m.

För att få en utbildningsrelaterad rättvisa bör alla barn få samma resurs för sin utbildning. Idag satsar de flesta länder oerhört mycket mer på de skolor/ utbildningar där barn till de resursstarka föräldrarna går. I flera länder finns också dyra avgifter på de bästa universiteten. Dom ungdomar som efter gymnasium går flera år på universitet får om utbildningen är gratis –som i Sverige-flera gånger mer ekonomiskt bidrag från samhället än dom barn som slutar efter gymnasium eller ännu tidigare.

För att få en deltagande, jämlik demokrati behöver man ändra beslutssystemet, det parlamentariska systemet i t.ex. EU. Man måste ha gemensam bolagsskatt och förmögenhetsskatt för länderna. Man måste ha avtal som tvingar fram en öppen redovisning av kapital och ägande i olika länder. Det är ett sätt att undvika skattekonkurrens, då alla länder tävlar om att ha lägst t.ex. bolagsskatt. För att kunna besluta om detta måste man ha en folklig församling. Idag beslutas många viktiga frågor i grupper av stats- och regeringschefer. Alla länder ställs mot varandra.  Man bör ha en församling där ledamöterna antingen väljs direkt till den gemensamma församlingen eller bland ledamöter i det nationella parlamentet eller ev. både – och. I EU t.ex. kunde man ha en Europeisk Parlamentarisk Församling, vald på detta sätt och med befogenhet att besluta om fiskala frågor, statsskulder och budgeten. Där har man som mål att ha en gemensam rättvis politik. Om några länder inom EU vill genomföra detta kan man ha det vid sidan av den nuvarande EU organisationen – i varje fall i början. Pikettys förslag här är bara exempel. Exakt hur fick man förhandla fram, förstås.

Det här nya systemet kallar Piketty för social federalism. Om man klarar att få det att fungera, kan man utvidga det mer och mer, t.ex. EU + Afrikanska unionen. Finansieringen av de politiska partierna kan lösas så att varje röstande får en jämlikhetsvärdecheck. Var och en bestämmer vilket parti man vill stödja ekonomiskt och så får det partiet checken. I övrigt förbud för privat finansiering av partier eller kampanjer.

Piketty visar alltid alternativa synsätt, tvingar läsaren att se globalt på problemen och historiskt på orsaker och motiv. Det är olyckligt att boken är så tjock (1150 sidor). Det avskräcker många från att läsa den, men den är spännande och lärorik, genom sin oerhörda mängd intressanta fakta och sammanhang men framför allt därför att man tvingas se allt från nya synvinklar och ifrågasätta vårt sätt att tänka. Bara att alltid bedöma frågor utifrån en annan nation än den egna skapar en mindre revolution i tankevärlden

Piketty är inte överdrivet optimistisk att det ska gå att genomföra hans idéer. Men han menar att antingen är man beredd att reformera eller också får man acceptera en fortsatt utveckling mot ökad ojämlikhet, sociala spänningar i länderna och stärkta högernationalistiska rörelser med ökad främlingsfientlighet som följd. Detta i en värld som kommer att präglas av stora klimatförändringar med torka, bränder och översvämningar, följt av stora migrationsströmmar.

Maj Keidser